Ögonbloggen

Det är lördagen den 15 maj 2016 med Eurovisionsschlagerfestival. TV-sändningen håller på långt efter midnatt. Sverige kommer femma med Frans och låten "If I were sorry". Efter programmet har jag svårt att somna och sover dåligt på natten. Jag är trött hela söndagen och under eftermiddagen börjar det kännas lite konstigt i mitt högra öga. Det känns som om det satt en skalm på insidan av ögat. Framåt kvällen dras rullgardinen ner och det mesta av synfältet försvinner. Om jag tittar långt till höger kan jag skymta ljuset. Det är ett klassiskt symtom som jag aldrig hört talas om och som jag inte heller förstår allvaret av. Okey tänker jag, jag är trött, det går säkert över om jag sover en hel natt. Sagt och gjort. Jag går och lägger mig tidigt. Somnar och sover gott. Men på morgonen är rullgardinen kvar. Jag blir orolig och ringer optikföretaget. Tyvärr har de ingen optiker på plats den dagen (måndag). Jag får en tid tisdag förmiddag. När optikern tittar in i ögat säge

När rullgardinen drogs ner - en berättelse om näthinneavlossning   Dags igen för uppföljningsbesök på ögonmottagningen den 8 maj. Vilken gång i ordningen? Kanske 30. Nu har ögontrycket stigit till 36. Synskärpan är nästan obefintlig. Doktorn har en blivande kollega med sig och är därför mer detaljerad än han brukar. Han berättar vad han ser och säger bland annat: glaukomskada. Det biter sig fast, men det är ju så. Sedan säger han att han ska skriva en remiss till ögonkliniken i Umeå för ytterligare en laserbehandling mot högt tryck. Är det verkligen lönt, undrar jag? Det är ju ändå kört och förra behandlingen var ingen trevlig upplevelse. Själva behandlingen var väl OK, men bedövningen var obehaglig. Kan synen förbättras, frågar jag. Inte förbättras men bibehållas, blir svaret. Även om synresten bara bli att kunna skilja på ljus och mörker så är det viktigt att rädda den, svarar han. Och säger det som jag inte vill höra: Om det skulle hända det andra ögat någ